Bit inte den hand som föder dig är ju ett klassiskt uttryck och det är väll något att tänka på. Jag har valt att släppa den betydligt mer osminkade och ocensurerade versionen av husbygget trots att huset inte är färdigt. Och då kan man ju bli rädd för att byggarna lackar ur, lägger ner hammaren och drar. Det är helt enkelt en risk jag får ta, för nu är jag så trött på hela historien att jag bara vill spy. Det kvittar ju om jag ber snällt eller skäller, det kvittar om jag försöker ge entreprenör och underentreprenör en chans att ta ansvar och rätta sina fel…för man tar inte chansen…man visar inte viljan utan istället tycker man att jag är dum och elak som inte håller tyst…men som sagt jag har ledsnat på att lämna en sminkad version…eftersom jag innerst inne vet att de är mer beroende av mig än vad jag är av dem. Det är bara deras stora egon som gör att vi byggherrar tror att vi är beroende av våra (oseriösa) entreprenörer.
Egentligen bör beroendeförhållandet vara tvärt om och det tror jag att många byggherrar glömmer bort. Vi fjäskar för våra byggare, vi bäddar för dem, vi tar emot utskällningar…men vem är det egentligen som sitter på pengarna? Dvs vem föder vem? Jo byggherren föder entreprenören!
Och vem kan lämna referenser på arbetet, entreprenören eller byggherren? Så vem sitter på makten vad gäller entreprenörens framtid inom skrået? Jo, byggherren sitter på makten.
Och ändå är vi byggherrar så förtvivlat rädda för att de skall lägga ner hammaren att vi låter oss hunsas!?
Så ja, den 1:a december bestämde jag mig för att nu får det vara nog. Nu tänker inte jag försöka dölja entreprenörens och underentreprenörernas nonchalans och tillkortakommanden. För det jag skriver är inte skitsnack utan det baseras faktiskt enbart på verkliga händelser. Och det är inte jag som gjort fel, det är inte jag som låtit tiden rinna mellan fingrarna. Det är inte jag som ljugit, dolt fakta och försökt dölja och bygga in fel. Däremot har jag drabbats av dessa fel, detta tidsslöseri, denna nonchalans och brist på yrkesheder.
Varför skall jag då skydda den hand jag föder? För att vara snäll? Ja, men om de hade varit snälla och omtänksamma mot mig hade husbygget aldrig blivit som det har blivit. Då hade man ju aldrig velat förstöra hussatsen, då hade man ju backat bandet när man hade byggt fel, då hade man ju följt åtgärdsplanen, då hade man ju planerat bygget så att vi inte skulle behöva stå ut med en enda dags bygge än nödvändigt. Då hade man ju bett om ursäkt på sina bara knän vid det är laget. Men det är ju inte så man agerat!
Så efter 59 veckor bestämde jag mig alltså för att inte längre vara rädd för den som biter handen som föder den…utan att istället berätta historien om hur dem som blir födda av byggherren har så stora egon att de tror att de kan bete sig nästan hursomhelst.
Så håll till godo och läs om Allrum homes och Oscar Ädel Byggs samt övriga underentreprenörers kundvård och rättspatos. De har själva försatt sig i denna situationen!
Och för er som undrar så kommer jag nog få en fin utskällning inom en snar framtid från Allrum Homes vd. Den är liksom bara att vänta…
Han har förresten slutat kommunicera med mig sedan en vecka tillbaka…vilket lite lägligt sammanfaller med när jag började min ”Lovar runt, och håller tunt”-serie. 
